Intuition - Ett användbart verktyg

Varför kan det vara så svårt att bestämma sig ibland? Man är rädd för att man ska ångra sig, och då kan det i vissa fall vara för sent att ändra sig. En del beslut man tar utan att fundera så mycket kan bli jättebra. Andra beslut kan få konsekvenser man inte riktigt tänkte på när man tog beslutet. Ibland har det inte inte så stor betydelse vilket val man gör, men är det stora och avgörande beslut, är det desto viktigare att man gör ett förnuftigt och klokt val.

Jag har funderat så mycket på det där med intuition. Lär man sig att känna igen och förstå sin intuition kan den vara till stor hjälp. Vad är egentligen intuition? Citerat från wikipedia:
"Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta. Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning utan att (medvetet) ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt".
Personligen har jag ibland fått en känsla där det på något sätt "trillar ner en polett". En härlig känsla där jag kommit på någonting jag inte tänkte på just då, men ett svar som bara känns så rätt och riktigt när det kommer "flygandes" in i mitt huvud från intet. Jag ställer frågor tyst till mig själv flera gånger varje dag. Det gör vi nog alla utan att tänka på det så mycket. Helt plötsligt får jag ett svar till mig, jag vet inte varifrån, men det känns bara så rätt och riktigt, att jag känner en sådan lättnad och glädje inombords. Då talar intuitionen till mig! Ibland har man bara så svårt att våga lita på sig själv. Man tror att man har en liten ovän som sitter där inuti en, som vill röra till i ens liv och förstöra det fina. Åtminstone så känns det för mig ibland ;=) Kanske man får lära sig att göra fel val några gånger, men till slut lär man sig säkert. Livet är ju en skola. Som med barn, får de aldrig prova på en sak lär de sig inte heller! Man får nog lära sig att inte heller ta allt så allvarligt. Jag brukar fråga mig själv när jag är tveksam:- "Vad är det värsta som kan hända"? Egentligen ingenting! Så det är bara att köra på. Våga lite mer!

Ett annat bra tips kan vara att lära sig lite mer om kroppsspråket. 80% talar vi med kroppen (säger den mesta forskningen). Övriga 20% är orden, texten(7%) och röst och tonläge (13%). Människor säger en sak med munnen, men menar ibland något helt annat. Signalerna talar sanning! Det gäller bara att lära sig känna igen dem.

Ibland är det så svårt att tänka positivt och att fokusera på allt det som faktiskt är bra. Denna film hittade jag av en slump och den vill jag så gärna dela med mig:

Musik är helande för kropp och själ

Mitt musikintresse började nog när jag var ca fyra år. Vi hade ett gammalt piano med stålram hemma som kom ifrån min fars föräldrahem. Jag lärde mig ganska tidigt spela efter gehör, noter var för mig ett mysterium. Hörde jag en låt på radion, gick jag direkt och satte mig och spelade den på pianot. Jag sjöng till och själv tyckte jag att det var så vackert att jag grät när jag sjöng. Undras hur det egentligen lät? När jag blev lite äldre lärde jag mig spela blockflöjt. Det var ju så på den tiden, blockflöjten skulle man börja med! Min stackars hund Sickan satt och ylade bredvid, jag trodde hon sjöng när hon i själva verket säkert hade jätteont i öronen!

Några år hade jag turen att få gå på pianoundervisning hos byns kantor som hette Emil Bengtsson. Dessutom var det helt gratis! Han ville inte ha betalt och jag ville inte gå dit, men jag blev tvingad av mina föräldrar. Det var säkert därför jag inte ville. Tack kära föräldrar, idag förstår jag bättre! Man förstår ju inte alltid ens bästa när man är liten. Jag och min bästa kompis Mia gick samtidigt och spelade. En av oss satt alltid i soffan bakom pianot och lyssnade. Det blev mycket fnissande. Jag minns än idag hur Emil vände sig om och tittade med en ganska otrevlig blick. Fullt förståeligt. Tvärs igenom hela hans hus fanns det en lång "korridor" och en dörröppning i mitten av alla rummen. I varje rum fanns det någon sorts flygel eller ett piano. Man kunde stå i början av huset och se till andra änden. Jag minns också speciellt ett fint taffelpiano som stod i ett av rummen. Han var så snäll att han lät oss spela på vilket piano vi ville. När vi var klara med lektionerna bjöd han oss på konditori, varje gång! Det var höjdpunkten. Vi fick välja precis vad vi ville ha att äta och dricka. När det var "semmeltid" fnissade vi alltid lite extra, då fastnade nämligen alltid lite vispgrädde från semlan i Emils mustasch och hans löständer glappade lite. Önskar att han hade funnits än idag, hade velat tacka honom ordentligt och be om ursäkt för allt fnissandet. Tyvärr blev han mördad, mycket tragiskt!

När jag blev äldre började jag att spela gitarr också. Några år i vuxen ålder spelade jag också trumpet i en föräldraorkester. Detta tack vare att mina barn fick instrument- och musikundervisning både enskilt och i en orkester, (Musse Combo) på deras skola. Alla fyra barnen har spelat och övat genom åren. "Tvåtonslåten" glömmer man aldrig:) Så i vårt hem har det spelats må ni tro! Inte bara bus. Det har varit valthorn, tvärflöjt, trumpet, piano, elbas, mungiga, munspel. Redan tidigt var det konserter, i perioder var vi iväg varje helg! Barnen var så stolta och vi föräldrar också givetvis. Ibland på vissa spelningar var det förstås bara vi föräldrar som stod och applåderade, det kom inga fler:)

Ett gammalt dragspel har också hängt med från mitt föräldrahem. Det är ett knappdragspel som låter förfärligt i en dels öron, men jag älskar att spela på det, givetvis efter gehör! För mig och min familj betyder musik så otroligt mycket. Man blir alltid så glad av musik. Jag har turen att ha en son som fortfarande är otroligt musikalisk och är en mästare på de flesta instrument, om man nu får lov att skryta (och det får man om sina egna barn:)). När han gick i sexan var han så duktig på tvärflöjt att hans musiklärare sa: - " Så duktig kan man inte vara när man är så ung som du och bara har spelat så kort tid"! Senare blev elbas hans huvudinstrument och hans stora intresse.

För några år sedan köpte han en sitar, ett jättevackert indiskt instrument som låter ljuvligt. Gissa om han lärt sig spela? Givetvis! Det låter magiskt! Han är en begåvning och föddes säkert med "musiken i blodet"! Vill gärna tipsa om två olika forum han startat på internet. Det första är ett basforum; http://pratabas.se/ Av medlemmarna blev han så uppskattad för sitt forum att de tillsammans lät tillverka en helt ny elbas, speciellt åt honom, som några medlemmar personligen kom och överlämnade när han studerade i Stockholm. Den finns på bild på forumet.

Nyligen startade han också ett gitarrforum http://www.pratagitarr.se/
Kika gärna in på båda ställena. Vem vet, det finns kanske fler musikbegåvningar där ute?

Naturens detaljer och våren i sikte

Ibland när jag är ute och går fokuserar jag gärna på detaljer.
Då kan jag känna mig som ett litet barn som går på upptäcktsfärd.
Om man t.ex. studerar ett träd eller en blomma kan man se så mycket mer än bara själva helheten, det vi oftast är vana att lägga fokus på. Denna eftermiddag sken solen och jag kunde faktiskt se en del tecken på att våren är på väg, sakta men säkert.


Vide påminner mig om barndomen. På min skolbänk fanns
ett litet lock framtill som gick att öppna. Där hade jag mina
pennor och mitt suddgummi. Bredvid fanns en liten plåtbehållare.
(Förr i tiden förvarades där bläcket till reservoarpennan.)
Där hade jag mina små videkissar, det var mina små husdjur:)
Min fröken Emma var inte lika förtjust!


Här är några lökar på väg upp genom isen.
Solen kan få de flesta att vakna till liv igen!


Detta isflak är snart ett minne blott!
Fint mönster, eller hur?


Detta är ännu ett av "Naturens eget konstverk".
När jag studerar naturen associerar jag oftast till någonting
annat. Denna fina blå himmel får mig att tänka på
Ted Gärdestad och hans låt; "Himlen är oskyldigt blå",
den är så vacker! Lyssnar jag på låten blir jag också påmind
om hur viktigt det är att vi människor bryr oss om varandra
och att vi har roligt. Alla kan vi känna oss stressade ibland,
men ett litet léende eller några fina ord hinner vi alltid med.
Tiden finns, det gäller bara att utnyttja den på bästa sätt!
Livet är en fest! Lyssna och njut....

Musiken som lyfte mig till högre höjder

Låg i soffan och halvslumrade, men vaknade till av helt ljuvlig musik jag aldrig hört innan. Det var från tv:n, "Minnenas television" och programmet "Nöjesmaskinen" som gick för ett antal år sedan. Bl.a. intervju med ABBA och sen sjöng John Denver denna underbara låt. Hittade flera fina låtar på Spotify sen. Hans texter är så otroligt fina, väl värda att lyssna på!
Eftersom musik är ett av mina stora intressen vill jag gärna dela med mig av låtar som berör.

Musik är livet!

Man blir så lycklig av musik. Det blir något magiskt när röster
och toner mixas samman.
Denna låten är helt underbar och jag älskar att se Kevin sjunga.
Han har en så fin personlighet och han sjunger gudomligt.
När jag var liten älskade jag att sjunga. Ville någon lyssna fick
det bli i smyg, jag var allt lite blyg.
Tårar rann nedför min kind för att jag själv tyckte det
lät så vackert :)
För ganska längesedan bestämde jag mig för att bli sångerska
i mitt nästa liv!